I natt fick jag två sms som gjorde mig glad.
De kom från olika vänner men smsen hade en
viktig gemensam nämnare.
Båda vännerna hade gjort något bra och blivit
uppmärksammade för det på ett bra sätt, ett mycket välförtjänt sätt.
Båda
vännerna är fotografer och mycket duktiga fotografer.
Sådär duktiga att de både förtjänar och får
utmärkelser för sina bilder.
Sådär jobbigt duktiga att jag med jämna
mellanrum blir irriterad att jag inte tar deras bilder.
Båda vännerna har precis tagit ett steg uppåt i
trappan och även om de själva inte tycker att just detta steget var så stort så
tror jag att steget är viktigt.
Men tyvärr räcker det inte alltid med att vara
bäst.
I Sotji för en månad sedan så träffade jag på
fotografen Bob Martin som jobbar år Sports Illustrated ifrån London. Bob var även
fotochef för hela London-OS och inom sportfotografin är han en legend. En legend
som jag och Dareberg brukar prata om när det gäller att sätta nivån på bilder
och engagemanget i jakten på bilder.
På kvällarna i Sotji hängde vi på samma restaurang (den enda av de fyra på hotellet som hade någon mat
att erbjuda) och efter några öl kom Bob igång och började berätta om allt från
elefantpolo till hur han bevakade Indien-Pakistan i cricket. Hur SI (Sports
Illustrated) gav ut ett magasin om dagen under Atlanta och Sydney OS. Hur SI
hade en fest varje kväll i Sydney och att den kostade 1 miljon dollar varje
kväll !!!!
Hur Bob rest jorden runt för att leta bilder
och reportage åt SI och att han nu blivit avskedad som fotograf!!!
För SI har avskedat väldigt många av sina
fotografer och har endast 5 st anställda kvar.
Dagen innan hade bildchefen fått gå men Bob
Martin är ändå en av de lyckliga som fått
ett frilansavtal med dagstaxa under Svenska BLF och då blev det tydligt
för mig att jag ville bjuda honom på ytterligare en öl.
Sen gick vi ut på en veranda i den Ryska
natten och Bob får en ide.
Hissen upp på taket och när vi forserat två
branddörrar står vi och blickar utöver den enorma byggarbetsplats som om ett år
ska vara Olympic Park i Sotji. Där uppe på taket börjar Bob att planera hur han
ska hyra en båt nästa kväll för att kunna ta en bild med bergen i bakgrunden,
kanske några fiskare på stranden och hela byggkaoset i mitten. Ideérna flödar
och trots den kalla kvällen så står vi över en timme på taket.
Precis detta jag ser upp till hos Bob.
Jag beundrar hans bilder och hans ständiga kamp
att hitta den bästa fotopositionen och den bästa bilden. Ta bilder som inte
tagits förut och fånga det absoluta ögonblicket även om han gjort precis detta
jobbet så många gånger förut. Gjort 13 OS och ändå jobbar hårdare än någonsin.
Och precis det ser jag upp till hos mina
vänner och kollegor som jobbar hårt under lång tid för att det ska bli bra
bilder.
Därför blir jag extra glad att få sms om
att det har funkat och blivit bra.
I natt fick jag två sms:-):-)
:-)
SvaraRadera