Jag vill vara en cowboy.

Stod på trappan till sommarstugan och borstade tänderna i morse.

Klockan var väl halv tio och jag var så himla nöjd över gårdagens jobb med röjsågen.

Fri sikt ut över Vänern och vågorna på inlandshavet.

Precis då brakar det till några meter från mig och för någon sekund tror jag att det är en älg som kommit på besök, men det var fel.

Ut dundrar ett helt gäng med kor.

Typ 12-15 st som i full fart trampar, fram över tomten.

Hinner inte leta efter kameran men ropar på döttrarna som snabbt kommer och skrattande börjar ropa på korna.

Skratta gör jag också när jag går ner mot stranden för att titta vad som hände och då ser jag plötsligt att en stackars kalv gått ner sig i sumpvassen och kämpar febrilt.

Hur sjutton hjälper man en desperat kalv i nöd, ska jag ringa Nils Jakobsson som är den enda cowboy jag känner?

Lagom som jag börjar skjuta ut båten sprätter kalven upp ur sumpen och kravlar sig upp på land. Vimmelkantig och frustande blöt står den helt stilla och tittar på mig när jag började prata med den.

Det resulterade bara i att den ville hoppa i vattnet igen och jag fick springa på utsidan om kalven och tackla den med full kraft för att den inte skulle braka ut över klipporna mot vattnet.

Hängande runt halsen på kalven så trillar vi tillslut och i luften tänker jag youtube.

Sen rör sig inte kavlen en enda millimeter.

Folk kommer med rep och annat för att hjälpa till men inte fören bonden x2 kommer med grimma och hö så ger den sig motvilligt in i den väntande ko-Taxin.

Själv lyckas jag med att bli trampad av kalven precis innan den kliver på vagnen och det gör hiskeligt ont i foten.

Undrar hur många poäng det gav mig på Cowboy-skalan.

Typ minus.