Applåder

Första gången jag såg konstsim på riktigt var under OS i Aten 2004 och då bestämde jag mig direkt att jag skulle fotografera denna sporten igen.

Idag har jag varit på USM i konstsim för 5e året i rad.

Det har oxå blivit ett stort antal konstsimsträningar för att jag ska lära mig denna sporten.

Förstå vad som är svårt och vad som är bilder.

Komma vidare från den enkla vanliga bilden på benen som sticker upp ur vattnet.

Komma vidare och kanske ta någon bild som inte är tagen tidigare.

Eller kanske bara njuta av att simma som en flodhäst bland dessa sjöjungfrur och fotografera i den helt egna värld som finns under vattnet.

Under dagens tävling hade jag en kamera monterad på botten, en ovanför starten och två lösa på axeln.

Ingenting var egentligen unikt.

Efter tävlingen dök jag ner och hämtade kameran från botten, simmade in till kanten och kravlade mig upp på kanten.

Då hör jag plötsligt speakern börja berätta om mig, att jag var fotograf från DN och tacka mig för att jag varit där och fotograferat.

Plötsligt börjar simmarna och de få i publiken att applådera och jag vinkar generad där jag står i bara simkallingar.

Efteråt blir jag rörd över den respekt jag blir bemött med och jag kan inte låta bli att tänka på alla de gånger jag fotograferat tex fotboll och blivit behandlad som en skit.

Vilken sport tror ni att jag helst fotograferar?

Lag Täby konstsim